Militära förband i Örebro
Trängen, Västra Mark och Grenadjärstaden
Det som idag är stadsdelarna Trängen, Västra Mark och Grenadjärstaden har en historia som grundar sig i Armén. Visserligen var det innan den militära epoken en del av naturen och kanske även jordbruksmark, men den första ordentliga bebyggelsen och infrastrukturutvecklingen stod Försvarsmakten för.
Genom 1901 års härordning gick man i Sverige från Karl XI indelningsverk till det då helt nya försvarssystemet som byggde på allmän värnplikt. Den militära utbildningen förlängdes från 90 till 240 dagar. För att klara av detta genomfördes den enorma infrastruktursatsning som än idag är grunden för Försvarsmaktens utbildningsförläggningar, kasernområdena.
I Örebro byggdes det kasernområden för två arméförband; Svea Trängkår (T 1) och Livregementets grenadjärer (I 3). Svea Trängkår var förlagd i Örebro åren 1907–1927. Under de tjugo åren hann många värnpliktiga göra ”lumpen” på T 1 i Örebro. Under perioden 1917-1925 var även Trängtruppernas underbefälsskola förlagd till T 1. Efter 1925 års försvarsordning, då Armén reducerades kraftigt, förflyttades Svea Trängkår till Linköping.
Enligt riksdagsbeslut 1 juni 1928 beslöt man att de lämnade kasernerna nu skulle byggas om för att inrymma ”anstalt för kvinnliga asociala imbecilla”. Västra Marks sjukhus, som inrättningen benämndes, fanns i bruk till 1981.
Livregementets grenadjärer, som var ett av Sveriges infanteriregementen som tidigare huserade på Sannahed, flyttade in i nybyggda kaserner på norr i Örebro 1913. Till skillnad mot T 1 så var detta förband betydligt större, så även kasernområdet.
Regementet var en del av Örebro fram till nedläggningen av grundutbildningsförbandet 1992. Delar av kasernområdet blev dock kvar i försvarets roll ytterligare några år. För många Örebroare är I3 ett känt begrepp, antingen som ”regementet i sta´n” eller den plats där man gjort sin värnplikt.
Idag är såväl gamla T 1 och I 3 till stor del utvecklade till nya bostadsområden eller annan civil verksamhet. De karaktäristiska stenhusen, grundstommen i kasernetablissemangen, står dock tämligen intakta, i alla fall från exteriör betraktelsevinkel.
Källa: Försvar i Örebro län, Nerikes militärhistoria III
Text och foto: Mats Turesson