Violintalangen Christopher Sandberg, 17 år
Han är sjutton år och har redan spelat ihop med Svenska Kammarorkestern. Christopher Sandberg drömmer om att arbeta som musiker – och med tanke på de månadslånga sommarkurser han gått och de flera timmars daglig träning han lägger ner, verkar inget stå i hans väg för att ta sig dit.
När Christopher var fyra år gammal pekade han på en av sin mormors morbror hopsnickrad violin som hängde på väggen och sa: ”Jag vill spela på en såndär.” Och så blev det. Hans föräldrar tog med honom till Betelkyrkans musikskola redan samma år.
- Där var det väldigt bra lärare. Jag har alltid haft bra lärare. Det är tack vare det och att jag började så tidigt jag har blivit duktig, säger Christopher.
Svenska Kammarorkestern och kurser i USA
För visst är han duktig. Något som om inte annat bekräftades då han blev utsedd att öva med Svenska Kammarorkestern genom Kulturskolans fördjupningslinje. Tillsammans med två andra utvalda fick han spela, sätta en stämma och öva under en veckas tid. Något Christopher anser var väldigt lärorikt
Något annat som varit givande för Christopher är två kurser han gått i Indiana, Bloomington. Två kurser på fyra veckor vardera, som ägde rum i somras och sommaren dessförinnan. Borta i USA fick han testa på att spela i ensemble. Dessutom träffade han duktiga musiker från runt om i välden.
- Det var kul att få spela utomlands tillsammans med folk från andra länder. Både för att man lär sig mer, men också för att man hittar ny motivation när man får nya perspektiv, berättar violinisten.
En flitig övare
Christopher går andra året på Estetiska programmet, Risbergska skolan, med huvudämne violin. Men Christophers musikaliska talanger sträcker sig längre än så: han spelar även piano och sjunger. Han är medlem i skolans vokalensemble. Att Christopher övar flitigt har nog sin del i framgången. Varje dag övar sjuttonåringen mellan 2-3 timmar, såväl hemma som i skolan. Som tur är tycker han inte att skolan och musiken krockar.
- Jag ser till att mina skoluppgifter kommer först, har jag mycket i skolan låter jag det gå före. Jag får ju trots allt mycket musik genom skolan också, säger Christopher
Huvudlärare för Christopher i stråkinstrumentet är Sven-Ole Svarfvar, som undervisar Christopher privat samtidigt som han är den som betygsätter honom i skolan. De har lektion tillsammans ungefär en gång i veckan. Dessutom har Christopher även lektion tillsammans med Sven-Oles fru Ulla en gång i veckan på kulturskolan. Det märks att Christopher är nöjd med sina lärare:
- Sven-Ole inspirerar mig. Så gör även hans son, Christian. Sedan har jag ju andra idoler också. Itzhak Perlman, till exempel. Han är ju jättestor, världskänd.
Dessutom menar Christopher att musiken i sig sporrar honom att fortsätta:
- Musiken har ett sådant djup, ju mer man spelare desto vackrare blir det, förklarar han vidare. Jag mår bra av att spela violin. Jag kan uttrycka mina känslor genom att spela, jag får lasta av saker. Det är skönt och nyttigt.
Lär sig mer än bara violin
Det är tydligt att violinspelandet även kommer Christopher till nytta på ett personligt plan. Han menar själv att han ända sedan Betelkyrkans musikskola, som använder sig av suzukimetoden, lärt sig att stärka sitt självförtroende och att trivas på scen. Dessutom har han genom sina två USA-tripper lärt sig att klara sig på egen hand.
Erfarenheterna kommer med största säkerhet komma till användning i framtiden då hans dröm är att arbeta som musiker. Och Christopher ser många möjligheter att kunna göra just detta:
- Jag vill kunna försörja mig på att spela. Om tio år sitter jag antingen i någon orkester eller så spelar jag solo. Jag tycker om att improvisera till andra musikstilar också, så att bli musiklärare är ju också ett alternativ. Men först vill jag söka till musikhögskolan.
Text och foto: Mats Turesson